
En fredags tanke utifrån boken Barns digitala aktiviteter skriven av Malin Nilsen där hon beskriver tre dimensioner i teknologi och där utbildningens fokus brukar ligga på första dimensionen så som hård- och mjukvara och den mänskliga användandet kommer i skymundan. Kanske vi ska vända det och tänka att vi utgår från användandet i barngruppen/undervisningen för att sedan med hjälp av tekniken så kanske vi når ännu fler vid utbildningarna? Lättare att lära sig om de digitala verktygen sätta i kontext med vårt uppdrag? En tanke som behöver funderas vidare på, spännande 😍